En månad senare

Det har gått en månad sen begravningen idag. Allt är som vanligt fast ändå inte. Han ringer aldrig mer. Vi kommer inte att träffas i sommar.

Begravningen blev fin. Maken spelade orgel. Min syster ackompanjerade mig när jag spelade flöjt. All musik av Bach – min pappas ena favoritkompositör; den andra är Mahler men jag känner inte till någon musik av honom som skulle passa på en begravning. Kyrkoherden höll ett fint tal.

Vi körde upp och ner – jag hittade inga billiga flygbiljetter. 2 x 116 mil. Och fast det är snart en månad sen vi kom hem igen är jag fortfarande trött.

- – - – - – - -

En glad nyhet: Jag har fått ett till syskonbarn, den 29 april, en liten flicka!

3 kommentarer »

3 kommentarer på “En månad senare”

  1. den 13 maj 2010 kl 6:44 Josefina Josefina

    Ja, tillvaron känns konstig när ens pappa inte finns mer. ngn dör och ngn föds – tänker på barbro lindgrens dikt …

    Nu föds ett barn
    och nu
    och nu
    En stund på jorden
    föddes du
    Och någon andas
    sista gången
    varje stund
    Nu andas någon
    inte mer
    och någon ser
    för sista gången
    nattens gråmoln brista
    Varenda dag
    är alltid första dagen
    och den sista

  2. den 21 maj 2010 kl 20:03 Kicki G Kicki G

    *kram*

  3. den 14 juni 2010 kl 18:49 Kajo Kajo

    … men liksom, när kommer du tillbaka hit? :-) *kram*

Skriv en kommentar

Trackback | Kommentars RSS